Min relation till Canneloni Macaroni

27 August 2007

En lördagkväll på vårkanten 1986: En betydligt yngre Landsfadern sitter bänkad framför TV:n för att delta i den obligatoriska lördagsritualen Razzel. För en knatte vars sprit- och brudintresse ännu ligger åtskilliga år in i framtiden är det grejer som Razzel-rebus med teckningstävling, Jon Blund och Razzel-robot som konstituerar en lyckad lördagkväll. Senare framåt kvällen får man via lottodragningen och limericktävlingen dessutom små skymtar av ett ännu ganska dunkelt vuxenliv. Limerickarna är ofta lite snuskiga. Det gör mig fylld av lust. Razzel är mer än ett underhållningsprogram; det är en del av socialisationsprocessen.

Just denna afton sker något extra minnesvärt. En man dyker upp i rutan och sjunger om spaghetti och pizza medan två fylliga kvinnor knådar deg och emellanåt brister ut i operaskrål. Jag blir fascinerad. Jag fattar inte riktigt vad det är som pågår, men jag fattar att det är stort. Händelsen växer under de följande åren, i likhet med Razzel självt, till episka proportioner i Landsfaderns medvetande. 

Snabbspolning cirka 20 år framåt i tiden: Familjen sitter samlad på julafton och julklappsutdelning pågår. De senaste åren har mina julklappar till syrran mest bestått av tråkiga köksattiraljer samt ett och annat presentkort på en CD-skiva. Så även i år. Jag vet dock att “Canneloni Macaroni” numera är syrrans favoritlåt och någon månad före jul hittar jag singeln på loppis. Denna slår jag givetvis in i ett paket och placerar under granen. Kan inte låta bli. Det blev en välsignad jul.

[youtube tbmVZMaSHTg]

En förutsägelse om bloggosfären

21 August 2007

En kombination av mina fördomar och bloggosfärens allmänna förutsägbarhet säger mig att det här kommer att bli en av dagens mest länkade nyheter. Nyheten är i sig själv väldigt tragisk då rött hår i mitt tycke är bland det vackraste som finns. Om hundra år kommer världen att vara en fulare plats ty då finns det inga rödhåriga mer, enligt forskarna.

EDIT (dagen därpå): Precis som förra gången jag försökte mig på att sia om framtiden så gick det åt helvete. Gårdagen bjöd på ett antal bloggvänliga nyheter och tydligen var storyn om varför flickor gillar rosa och den om dvärgen som fastnade med kodden i dammsugaren intressantare än att de rödhåriga kommer att dö ut. Man ska inte lita för mycket på sina fördomar.

Malmöfestivalen hittills

20 August 2007

Det är sjukt kul att spela in små snuttar från konserter med sin nya kamera har jag kommit på. På begäran kommer här vad jag har åstadkommit hittills: (Ber om ursäkt för miffo-texterna under varje video, vilka beror på att jag använder en mindre bra video-plugin.)

EDIT: Har nu bytt video-plugin till en som verkar (något) bättre. I brist på miffo-text måste jag dock förklara vad videoklippen föreställer. Från ovan: Slagsmålsklubben, Familjen, 3 x Marit Bergman samt Vive la Fête.

EDIT igen: Orkar för fan inte med laddningstiden (som verkar orsakas av ett ovanligt söligt YouTube men ändå), så här kommer blott länkarna istället:

Slagsmålsklubben

Familjen – Det Lilla Livet

Marit Bergman – This Is The Year

Marit Bergman – Forever Doesn’t Live Here Anymore

Marit Bergman – Bakfylla eller bögsex?

Vive la Fête – Nuit Blanche

För att se samtliga Landsfaderns videor kollar man här.

Landsfadern <3 Marit

19 August 2007

Magi, för fan! 

Marit Bergman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

Tough Alliance på KB igår

18 August 2007

[youtube 9UydlV4Gwrk]

[youtube J5PW0n7Au-w]

[youtube 0KLK_mX-_wk]

Det svåra i att leva som man lär

8 August 2007

Från de dimmiga småtimmarna under den gångna helgens festligheter minns jag en likaledes dimmig diskussion om det här med musik som man skäms för att man gillar. Ni vet hur det är. Man läser alla de rätta musiktidningarna och bloggarna. Man försöker vidga sina vyer genom att beta av alla “similar artists” på last.fm. Ibland beger man sig till och med bakåt i tiden för att upptäcka gångna decenniers hjältar. Man vet så väl vad man borde gilla. Lik förbannat finner man ibland sig själv tralla på nåt kiss som, likt de gyllene pölarna på badrumsgolvet, hamnat där det inte borde. Man står inför det välkända problemet att kartan och verkligheten inte alltid stämmer överens. Förvirring uppstår kring vilken av dessa båda man bör följa. Skamkänslor sköljer över en.

Oftast går det att ursäkta sig genom att hänvisa till att det musikaliska monstrum, som för tillfället antastar ens öra faller inom en eller flera av följande kategorier: Kult (“det är så dåligt så att det är bra”), nostalgi (“den här låten lyssnade jag på samma sommar som Sighsten Herrgård berättade att han hade aids”), Anders & Måns-parafernalia (svensktoppshits från 70-talet som man lyssnar på i ironiskt syfte) eller övrig sunkadelica. Ett bottenskikt av ofrivilligt omtyckt musik som man inte kan bortförklara finns emellertid alltid kvar; ett bottenskikt som man med olika metoder försöker undanhålla offentlighetens ljus.

Entré då för ens gode vän Alkohol. Man blir alltid extra öppenhjärtig när gamle Al är i faggorna. Såpass att man inte drar sig för att berätta alla sina mörka hemligheter enligt ovan. Man blir sin egen Judas, eller varför inte Bergling, när man delger alla som vill lyssna topphemlig information om vilka skivor som gömts längst bak i skivhyllan samt vilka artister man blockerat så att de inte ska synas på ens last.fm-konto. Vreden tänds i folks ögon. Likt Irans gay-hatande ayatollor greppar de efter stenar att kasta mot ens lekamen.

Skönt då att veta att man inte är ensam om att behöva hantera fenomenet. Självaste Hitler visade sig ha tid att bygga upp en skivsamling, trots att han förmodligen var ganska upptagen med krig och sånt. Anmärkningsvärt är att flera judiska musiker fanns representerade i skivsamlingen. Säga vad man vill om Hitler, men viss cred ska han ändå ha för att han lyckades bevara sin hemlis såhär långt efter sin död. Det kanske har något att göra med att hans alkoholvanor?

Det finns folk till allt II

29 July 2007

Sugen på att läsa en blogg som enbart handlar om Agnetha Fältskogs röv? Tänkte väl det! Här finns den.

Sommarhits!

24 July 2007

Missa för bövelen inte möjligheten att ladda hem sommarens ultimata soundtrack när Sveriges främsta skivbolag Labrador bjussar på hela 68 låtar ur sin utgivning! Ladda hem “Labrador Summer Sampler 2007″ här. (4 stycken zip-filer.)

EDIT: Låtarna är nu av kapacitetsskäl(?) borttagna från Labradors hemsida. Istället har man lagt upp en länk till Pirate Bay, varifrån man kan hämta hem låtarna.  

(Hösten på Labrador ser för övrigt inte helt tråkig ut. Vad sägs om nya album från Irene, The Radio Dept. och Sambassadeur?)

Låtarna (alfabetiskt):

LABRADOR SUMMER SAMPLER 2007

[Ingenting] – Här Kommer Solen
[Ingenting] – Julia
[ingenting] – Punkdrömmar
[Ingenting] – Släpp In Solen
Acid House Kings – Do What You Wanna Do
Acid House Kings – Say Yes If You Love Me
Acid House Kings – Sunday Morning
Acid House Kings – This And That
Acid House Kings – This Heart Is A Stone
Aerospace – Tenderness Is The Plight Of The Weakerthan

Aerospace – The Only Things We Share
Afraid of stairs – Not Today
Airliner – Everything That’s You
Pelle Carlberg – Go to Hell, Miss Rydell
Pelle Carlberg – I Love You You Imbecile
Pelle Carlberg – Riverbank
Chasing Dorotea – The Anchor Song
Club 8 – Love In December
Club 8 – Missing You
Club 8 – Saturday Night Engine

Club 8 – Spring Came, Rain Fell
Club 8 – Whatever you want
Corduroy Utd. – Daddy’s Boy
Corduroy Utd. – Here Comes The Summer
Douglas Heart – A Question Of Gender
Douglas Heart – Always no
Douglas Heart – Smoke Screen
Edson – On Last Song About You Know What
Edson – Sunday, Lovely Sunday
Edson – When the mind suffers, the body cries out

Irene – Baby I Love Your Way
Irene – Little Things (That Tear Us Apart)
Laurel Music – Dreams And Lies
Laurel Music – Sacred Heart
The Legends – Call It Ours
The Legends – He knows the sun
The Legends – Hide away
The Legends – Lucky Star
The Legends – Make It All Right
The Legends – Play it for today

The Legends – There And Back Again
Leslies – Dear Friend
Lasse Lindh – Bruised
Loveninjas – I wanna be like Jonny C
Loveninjas – Keep Your Love
The Mary Onettes – Lost
The Mary Onettes – Void
Mondial – Stand By Your Story
The Radio Dept. – The Worst Taste In Music
The Radio Dept. – Why Won’t You Talk About It?

Ronderlin – Reflected
Sambassadeur – Between The Lines
Sambassadeur – Kate
Sambassadeur – New Moon
South Ambulance – Die 5 Times Times 5
South Ambulance – Hanging in a tie
Starlet – I’m Home
Suburban Kids With Biblical Names – Funeral Face
Suburban Kids With Biblical Names – Loop Duplicate My Heart
Suburban Kids With Biblical Names – Rent A Wreck

Tribeca – Solitude
Tribeca – The Sun Always Shines On TV
Waltz For Debbie – He Loves Anna
Waltz For Debbie – Once Upon A Time
Wan Light – Landmarks And House
Wan Light – That Grim Reality
Wan Light – The Astronauts
Wan Light – Two Words Away

Det finns folk till allt

19 July 2007

Tilo Frank heter en man i Tyskland som samlar på såna där lustiga vykort som bär text på temat “[staden du befinner dig i] by night” och i övrigt är helt svarta. När detta skrivs har han 955 sådana vykort i sin samling. Han har lagt upp rubbet på sin hemsida, som du kan besöka här.

Malmö by night

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spretiga tankar om sellout på Skansen

18 July 2007

Mer eller mindre av en slump bevittnade jag Florence Valentins klart oväntade medverkan i gårdagens “Allsång på Skansen”. Jag vet att jag borde bli indignerad över sådana här flagranta brott mot den egna artistiska integriteten. Nånstans på vägen mot att bli en cynisk vuxen har jag dock slutat förvänta mig att artister lever som de lär. Oklart exakt när detta skedde, men det kan ha varit nånstans kring sekelskiftet när Pst/Q medverkade i P3:s ”flipp eller flopp”-jury.

Kanske kan man släta över det hela med att säga att ändamålet helgar medlen. Florence Valentin använder den folklighetens soptunna som Allsången blivit under Anders Lundins ledning för att nå ut med sitt pop-punk-radikala budskap, precis som Ladislaus Horatius använt nätet för att sprida sin IT-kritik och Sideshow Bob använde TV-sändningar inifrån sitt luftskepp för att avskaffa TV.

Eller så var det för att promota nya skivan. Även punkare måste ju agera på marknaden. Jag gillade Allsången en gång i tiden. I Anders “Chimpansen” Lundins regi har den dock förvandlats till en bisarr kavalkad av dåliga skämt och skivmarketing. Florence Valentin har för övrigt gjort en riktigt bra platta, men jag saknar en motdiss riktad mot Doktor Kosmos. Däremot får både Le Sport och Jonas Hassen Khemiri vad de tål. Inte för att jag har något emot dem, men det är kul med dissar.